I förra veckan hade kycklingfonden schemalagt underhåll av våra TV-uttag. Vi ska bli ett “Com Hem”-hus, och innan det måste man lägga in ett tredje jack. Internetjacket. OK. Dom hade gett sig själva ganska generösa tidsram, gubbarna. Mellan 0700 och 1600 för ett jobb som skulle ta 10 minuter. Så är det väl, antar jag, att bo i hyresrätt. Man får väl vara glad att man i alla fall får veta vilken dag dom kommer.

Det var på en måndag så jag bestämde mig för att jobba hemma så jag kunde släppa in dom. Jag satt o käkade frukost och läste DN när det ringde på dörren. Namn och Nytt. Lade tidningen i från mig o gick o öppnade dörren. Där stod en kille i min ålder med knegarstil. Han hade tagit av sig skorna i trapphuset. Märkligt. Han sade att han var från Lindab o skulle fixa jacket. OK. Vill du ha kaffe? Frågade jag men det ville jag inte. Sedan sade jag att jag tyckte han skulle stänga dörren efter sig eftersom jag har katter hemma och dom kan smita. “Inga problem” svarade han mig, och tillade “jag har också katter”. Han gick in i vardagsrummet o satte sig vid jacket. I mörkret satte han sig o pysslade med sina verktyg. Jag stängde dörren och satte mig och fortsatte med min kaffe och min tidning. Efter en liten stund hörde jag från vardagsrummet hur snubben hade stött på problem för han pratade med sin kollega.
“JAG HAR PROBLEM PLUGGEN ÄR FÖR STOR” sade han till kompisen med hög samtalston. Kanske för att kompensera för att han satt ner volymen på mobilen? En del gör ju så.

Jag hade tyckt att snubben i vardagsrummet var konstig som inte kunde stänga dörren efter sig, pratade med hög samtalston i telefonen, satt i mörkret och inte viille ha kaffe, men hans kollega var snäppet värre. Dom hade talat i telifonen och snubben hade gått och släppt in den här kollegan som gick rakt in i mitt vardagsrum utan att hälsa, utan att presentera sig och framför allt utan att stänga ytterdörren. Irriterande. Han talade med osannolikt hög röst om för snubben att “OM PLUGGEN SOM SATT I FÖRRUT INTE PASSAR FÅR MAN FLYTTA PÅ JACKET”. Sen gick han ut, eller snarare gick han ut i hallen och öppnade ytterdörren och började fixa med en kabe

Till slut efter närmare en timme gick båda gentlemännen och jag kunde åka och jobba. Hade dom inte gjort ett så jäkla snyggt jobb, gubbarna från Lindab, så hade jag blivit irriterad.

.

Hallo bloggen! för exakt 5 minuter sedan ringde en vithårig gubbe på dörren. Han ville jag skulle skriva på en lista. Det nämligen så att “Kycklingfonden till minne av den 9 februari 1853″ bestämt sig för att duplicera hyrorna. Så han har skrivit på en protestlista.
Jag tycker personligen hyreshöjningen är OK, jag bor ju i innerstaden och har haft löjligt bra hyra, men jag skrev ändå på. Joo för gubbens skull. Att han skulle bli nöjd. Det är väldigt positivt när man engagerar sig på det där sättet.

“Bor du ensam?” frågade han mig sedan.
“nee” svarade jag, “men jag är ensam hemma!”
“Haa” sa gubben, “skriv på fruns namn”.
“Va?” svarade jag, “Det kan jag ju inte göra!”
“Joo”. Gubben insisterade. Alla andra gjorde så.
“Nej jag kan ju inte skriva på min frus namn där på listan”, svarade jag, “det måste ju hon göra själv!”
“mee” svarade gubben, “Du kan texta!”
“NEJ”, nu mer bestämt.
“vad heter hon då? Jag kan skriva ner hennes namn!!!”‘
“NEJ! Det får räcka med min underskrift! HEJDÅ!”

Texta. Hah! Urkundsförfalskning!
Grannar…

Hej bloggen!
I dag såg jag en speciell dam på ICA Matmäster. Hur skall jag beskriva henne? Långt grått krulligt hår uppsat i en hästsvans. Slipade Pilotglasögon. Lila. Ganska genomskinliga. Och att hon dragit halsduken över ansiktet o dolt näsa plus mun. Hon såg ut som unabombaren skulle göra ifall han var med i harry potter. Haggrids morsa.

jhapp det var bara det jag skulle tala om.